Visar inlägg från mars 2014

Tillbaka till bloggens startsida

Överflöd

Samlar mina tankar. Varit i kyrkan. Fastetiden är en är just eftertankens tid, reflektion över helheten, över det lilla i de stora. Hur gör vi? Kan vi göra annorlunda? Vad kan vi välja bort? Vad gör jag? En fråga som bekymrar mig, är att vi lever gott på andras bekostnad. Vi klär oss i kläder som färgas och bereds under förfärliga förhållande, köper spanska tomater som sköts av slavar. Utanför affären sitter en ung kille och tigger. Jag hälsar  ger en slant, bredvid står en kvinna och skramlar till kyrkans faste insamling. Vi talas vid hon säger att hon mår dåligt över att konkurrera med den unga pojken. De har samtalat, hon säger att hon gör tummen upp åt honom varje gånga han får pengar i sin burk. 

Ibland kommer hjälpen från oväntat håll eller snarare det brukar vara så att hjälpen finns inte där man tror den skall finnas. Romerna i Varberg skall avhysas igen från Kärleksparken efter klagomål från grannar. Man försökte få hjälp av kyrkorna som inget kan göra utefter regler och bestämmelser. På frågan om bibelns regler svarar man att de fungerar inte i verkligheten. I stället blev det Lasse Diding som lånar ut sin hus, ett av de finaste i Varberg som är under renovering. Han ser att dessa människor behöver hjälp och bryr sig inte om att ansvaret är någon annans långt bort i ett annat land.  

Nu skall jag gå ut med min korg och samla nässlor och kirskål som finns i överflöd.

Taggat med: 

, ,

Arbetsvecka

Undrar hur trött en kropp kan bli, undrar hur matt en hjärna kan bli innan det hela slutar att fungera? Hjärtat är varmt kan det kompensera? En kvinna i offentlig omsorg. Slut efter en vanlig, lite tuffare vecka. Skruvarna dras åt, allt pressas ut. Ingen bryr sig, alla hör vad vi säger. Kommunen har anställt en friskvårds pedagog eller var det konsulent. Spelar ingen roll, en som berättar om allt vi redan vet. Allt det här som den moderna människan tror på, ät rätt, motionera och ha goda relationer så får du ett gott liv, allt beror på dig själv och allt är möjligt. Nu kommer mina tårar. Det är skönt att gråta. Vi har länge försökt. Det måste vara fel på oss som inte klarar att vända det omöjliga till en möjlighet. Hur många är vi som inte lyckats? Finns det ett nytt gäng som är beredda att gå in i omsorgen och vända de vi misslyckats med utan mer resurser? Pedagogen sa sig kunna hjälpa till och driva på och hitta kraften så det finns hjälp att få.


Mobilabonnemang

Gått på en nit. Lurad. Tecknat nytt mobilabonnemang. Ni vet, man ville så gärna sänka mina kostnader. Man glömde att säga att det kommer tilläggskostnader. Ringer Telia varje månad och får nya förklaringar. Nästa månad ska det inte komma några tillägg. Känner mig som den lille lille gubben som fick en tummetott. Att jag inte lär mig, ingen vill sänka mina kostnader. Vet ni att man kan ansöka om att bli borttagen från Telias telefon försäljningslista. Ni vet den listan som man lämnar ut till försäljare 3 månader innan abonnemanget går ut. Det måste göras skriftligt. Det är bara muntliga avtal när det gäller nya abonnemang.

Mat paradox

Blir fundersam när jag läser dagens Hallands Nyheter. Regionstyrelsen lägger ner sin egen ekologiska odling på Plönninge. Eleverna ska nu i stället få teoretisk utbildning i ekologiskt odling. Det är för dyrt att lägga om Munkagårds skolan till ekologiskt. Samtidigt tar man beslut om att köpa ekologisk mat. Någon skall alltså producera ekologiskt åt regionens kök - men inte regionens egen anläggning. Hur ska vi ha de????

Såg i går att kommunens ost, ekologiska ost, färdigskivad, inplastad kommer från Holland. Hur är det med plasten ingår den i miljötänket? Varför inte svensk ekologisk ost?

Är vi självständiga individer?

Något tar emot, inget blir bra. Beror det på mitt eget tankemönster eller finns det faktorer som vi inte känner till. Överallt partatar man om allt går bara vill. Allt kan vändas till möjlighet. Kan individen själv åstadkomma förändring?
Samtidigt tycker jag att det är i mötet med andra som något händer. Beror kanske på att jag är trångsynt. Känner oro för samhället som växer fram där vi tror att vi själva kan. Vi tror på en hälsosam livsstil. Vi tror på att äta rätt. Vi tror på fysisk träning. Vi tror på vetenskapen. Allt för att leva längre, slippa bli sjuka och gamla, beroende av andra. Ser snett på dem som blir sjuka som inte sköter sig rätt. Allt mänskligt är borta, att växa som människa, som medmänniska talas det oerhört tyst om. Ett hållbart samhälle behöver omtanke, medmänsklighet.
Samtidigt som vi springer runt och är hälsosamma, bryr vi oss inte om vad vi sätter på och smörjer våra kroppar med för att vara snygga. Vi har inte en aning om vad tvål, schampo, balsam, rengöringskräm, lotion, deo, parfym innehåller. Ofta är innehålls förteckningen lång och full av konstiga ord och siffror. Kläder saknar deklaration. Vi är nöjda med tvättråd. Jag önskar att vi breddar oss att vi ser på helheten. Något tar emot. Varför är vi så enkelriktade och springer i samma spår? Vi tror att vi klarar oss själva samtidigt som vi gör som alla andra.

Äldre inlägg