I går förstod jag. Blev ganska engagerad i ett samtal i går på gymmet. En partikamrat sa att hon hört att jag tänker lämna mitt ordförandeskap i centerkvinnoavdelning och jag sa att jag bestämt mig att lämna över till någon annan. Orsaken är att jag anser att ordförande bör ha en politisk plattform. Jag har tappat min och ser då att det är dags för en växling. Jag har jobbat politiskt i många år och haft en stor vilja för att förändra . Jobbat målmedvetet. Jag fortfarande ett stort samhällsintresse. Det skrämmer mig dock att se hur vi utvecklas. Ser klyftor och sprickor som oroa mig. Det är nytt hur vi möter utsatta människor. Vakter. Många har inget hem. Vi vet att nästa generation fattigpensionärer är kvinnorna som jobbat deltid. Problem går att lösa men vi väljer att tro att det är invandringen och tiggarna som sitter utanför affärerna är våra syndabockar. 

Vad förstod jag? Jo plötsligt blev det klart för mig varför jag väljer att gå en annan väg. Jag känner ingen gemenskap. Det finns ingen kraft. Jag ser hur normerna förändras. Jag vet att för utveckling ska ske så måste det finnas fungerande relationer och regler. Jag vet också att skillnaden mellan gatan och boende är det personliga nätverket. Det är just det jag kommer att jobba med. Stärka min familj och relationerna där för att trygga framtiden. Mina barn måste bli medvetna om vikten av relationer.