Sängen är så god. Drar mig länge. Njuter av kaffet. Släpper inte fram några tankar. Fåglarna kvittrar. Fyller på med frö. 

Hur kommer det sig att just jag har en säng, att jag kan sitta vid köksbordet, läsa min tidning, dricka mitt kaffe, drar lite på paddan. Varmt och skönt. 

Kan jag göra något? Ska jag  tillhöra den tysta massan som gör att inga förändringar är möjligt. Det är så lätt att tro att man inte kan förändra. 

Vad kan jag göra? 

Finns det någon mer som sett att antalet ungdomar på gatan har ökat bara på några dagar?